Dackekuriren

Smålands nationsblaska

Hur Smålands blev socialistiskt

Text: Björn Lundberg, Dackekuriren nr 2 2005

Att Smålands är en socialistisk nation har förhoppningsvis inte undgått någon medlem. I Lund är Smålands både en kulturell och politisk institution – inte heller helt okänd i resten av landet. Smålands har brutit med den studentikosa traditionen och dess sittningar, klädkoder och spex.

Detta har vi all anledning att vara stolta över, men vår traditionslöshet har tyvärr också medfört att vi blivit en historielös nation. Nu skall det på ett mycket tidigt stadium sägas att vår historielöshet inte är alltigenom av ondo; att levandegöra nationens historia skulle riskera att vi tog upp den typ av traditionsbärande och i övrigt meningslösa aktiviteter som vi så förnuftigt tagit avstånd ifrån.

Historielösheten medför också att vi enklare kan leva i nuet och obundna av traditionens krav genomföra
förändringar i organisationen och dess aktivitetsutbud. Smålands nation tillhör de äldre nationerna i Lund. Från och med 1668, alltså det år universitetet grundades, finns det medlemsregister för Smålands och Östgöta nationer. Vilken nation som verkligen är äldst är förstås oviktigt och det räcker nog med att säga att flertalet av de nationer som finns idag såg dagens ljus redan på 1600-talet, alltså åren efter universitetets grundande här i Lund.

De första århundradena av Smålands historia vet vi faktiskt ganska mycket om, men det är inte mycket som är värt att berätta. Det finns i enlighet med god studentikos tradition förteckningar över alla kuratorer och inspektorer från 1600-talets slut till de omtumlande åren i slutet av 60-talet. Som många redan känner till var nationerna från början en samlingsplats för gossar som rest långväga för att studera, ofta till präster, på ett avlägset universitet. Superi och allmänt lösdrivande har alltid förknippats med nationslivet och så också från början. Genom inrättandet av nationer, där en inspektor knuten till universitetet hade till uppgift att hålla ett vakande öga över studenterna, kunde en viss ordning ändå garanteras.

Men låt oss istället för att berätta denna innehållslösa historia röra oss sådär 300 år framåt i tiden. Vad var det egentligen som hände de där åren kring 1970 när Smålands som första och hittills enda nation i Lund bröt sig loss från den studentikosa traditionen – och varför blev det just Smålands? Att en politisk omvälvning inom universitetsvärlden skulle komma att ske vid denna tidpunkt är egentligen föga förvånande. Slutet av 1960-talet präglades av en helt ny och bredare radikalism inom studentvärlden. Mest påtagligt är förstås det franska studentupproret i Paris. Också i samband med Lunds universitets 300-årsfirande förekom oroligheter, och spektaklet skyddades av ett stort polisuppbåd. Just studentnationerna var dock ganska ointressanta för studentvänstern. De betraktades, föga förvånande, mest som utposter för det förkastliga och traditionstyngda studentlivet med all dess konservatism och ritualiserande.

En av orsakerna till att just Smålands kom att bli socialistiskt var istället mer materialistisk. När nationens tredje bostadshus Korpamoen stod färdigt 1970 (de andra var Dackegården, som ännu är studentbostäder, och Smålandsgården, som i dag är privat boende och beläget alldeles intill Malmö Nation invid Botaniska trädgården) visade det sig svårt att få alla lägenheter uthyrda. Den explosionsartade utvecklingen av högskolornas studentantal under senare delen av 60-talet hade nu avtagit något, eller åtminstone hade Smålands överskattat behovet av studentlägenheter, varför många av rummen på Korpamoen kom att stå tomma. Dessutom hade nationen nu möteslokaler på Korpamoens bottenvåning som stod tomma större delen av veckan.

För att undvika en ekonomisk katastrof beslöt sig seniorskollegiet, det som idag kallas nationsstyrelsen, för att satsa sig ur den uppstådda krisen. Att denna satsning kom att ske i ”progressiv” riktning låg förstås i tiden. Dessutom ville nationen knyta fler medlemsgrupper till sig. De ”vanliga” studenterna hyste man inte så stora förhoppningar att kunna knyta till sig – av dessa skrev de allra flesta in sig i den nation de ”tillhörde” rent geografiskt. De internationella studenterna däremot, samt vuxenstudenterna, som nu sökte sig till universitetet i allt större utsträckning, tyckte nationsledningen borde kunna lockas till just Smålands.

Det innebar att nationen upplät möteslokaler åt en rad internationella föreningar – vilket i sin tur medförde att olika anti-imperialistiska rörelser sökte sig till nationens lokaler. Nu var den röda snöbollen satt i rullning och nästa steg blev att locka studenter med arbetarbakgrund samt vuxenstudenter från arbetarklassen. I en C-uppsats i etnologi från 1991 söker Tony Tillberg genom intervjuer med tidigare nationsaktiva svar på frågan hur Smålands blev socialistiskt.

Resultatet tycks vara att de som var med när det hände upplevde det som en process snarare än ett plötsligt brott. Beslutet att göra Smålands socialistiskt tycks ha vuxit fram och mognat, snarare än fattats genom kuppartade former. Vid något nationsmöte under 1971 beslutades det dock att nationen skulle vara socialistisk. Just det faktum att Smålands plötsligt blev socialistiskt är den viktigaste kvarlevan från denna turbulenta tid i nationens historia. Men för 1971 års samtid tycks den progressiva tanken, nytänkandet och den allmäna förändringsivern varit av större betydelse. Smålands nation tog vid denna tidpunkt ett stort kliv bort från den studentikosa traditionen och bjöd in kulturella och politiska
krafter som var meningsskapande för den aktuella generationens studenter.

Detta var ett brott mot det isolerade studentsamhället och dess borgerliga hegemoni – och det var en omvälvning som innebar att politik och klassfrågor tog sig in i den studentikosa traditionens finrum – genom en studentnation! Allteftersom 70-talet fortgick kom just Smålands socialistiska profil att skapa både möjligheter och problem. Förändringens vindar mojnade och uppslitande frågor som vänsterns förhållande till ”realsocialismen” i Östeuropa och Sovjetunionen skapade schismer också på Smålands. Att nationen ordnade studieresor till det Östtyska universitetet i Greifswald tonade knappast ner motsättningarna.

Nu har det gått 35 år sedan nationen lade om kursen. Vi seglar vidare på kurs mot en avlägsen, rent av alltför avlägsen röd stjärna vid horisonten. I veckorna anordnas den mycket omtyckta kulturpolitiska veckan på nationen. Under några dagar fylls då nationens lokaler av engagemang och aktivitet. Men även under resten av året händer det mängder av saker här på nationen. Bara under den senaste månaden har Folkets Akademi ordnat ett par mycket intressanta föreläsningar med både lokalt och globalt tema.

Jämlikhetsutskottet har återigen anordnat en uppskattad temadag. Miljöutskottet har ordnat med en cykelutflykt och upprustning av ljusgårdarna. Listan kan göras längre, men ger ändå ett smakprov på den verksamhet som nationen bedriver. Att anordna olika typer av aktiviteter, gärna förstås med ett politiskt eller socialt radikalt tema, är på något sätt stommen i nationens verksamhet. Det må vara ölförsäljningen på onsdagar och lördagar som möjliggör all denna aktivitet och det må vara våra onsdags- och lördagsklubbar som lockar flest besökare och därmed gläder flest medlemmar – men genom att anordna just ”progressiva” aktiviteter för både studenter och icke-studenter visar Smålands upp att en studentnation faktiskt kan vara något annat än bara ett dans- och raggställe för fulla studenter. Om Smålands kan fortsätta bedriva dessa aktiviteter, rent av öka utbudet och locka fler deltagare – inte minst bland icke-studenter – då finns det sannerligen hopp för framtiden. Vi får nämligen inte glömma att vad vi är (en socialistisk nation) aldrig får bli viktigare än vad vi gör.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Information

Detta inlägg publicerades på mars 17, 2014 by i Historia.

Navigation

%d bloggare gillar detta: