Dackekuriren

Smålands nationsblaska

Den bakomliggande tanken

478px-Prince_Bernhard_1942

Prins Bernhard

Andra världskrigets slut sades vara nazismens död. Europa skulle en gång för alla enas kring fred, godhet och tolerans. Det postheroiska samhället hade en mycket krigstrött och fredssträvande underton som kom att utgöra grunden för det nya västerländska samhället på såväl nationell som global nivå. Under 40- och 50-talet föddes mängder med globala institutioner avsedda att motverka att någonting liknande någonsin skulle kunna hända igen. För att slippa fler militärt, civilt och ekonomiskt krävande världsherraväldessträvningar likt Hitlers skulle världen, eller åtminstone Europa, förena sig i den globala fredens tecken.

Men de som under andra världskriget stöttat tyskarna för att sedan tystna hade kvar sina idéer om eugeniken, om människors och rasers olika värde och funktioner – medan eugeniken nu betraktades som ovetenskaplig och godtycklig, så satsades stora pengar på att upprätthålla människoforskningen under andra namn och begrepp. I Sverige döptes till exempel institutet för rasbiologi om till institutionen för medicinsk genetik.

1954 bjöd Prins Bernhard av Nederländerna in den ekonomiska och politiska eliten till Hotel de Bilderberg. Mötet var hemligt och även om det hade funnits läckor så var ett sådant initiativ taget från en hyllad antinazist som prins Bernhard någonting som hade lovordats. Den holländska forskaren Annejet van der Zijl har emellertid skrivit om historien – hon fann att Bernhard under sin tid vid Humboldt-universitet i Berlin hade anslutit sig till såväl nazistiska studentorganisationen Deutsche Studentenschaft som NSDAP – grupper han lämnade först vid anställningen på tyska kemiföretaget IG Farben 1934.

Det tredje Bilderbergmötet, i september 1955, föreslog en europeisk union med en gemensam valuta och en gemensam marknad. I styrkommittén ingick redan då storbankiren David Rockefeller, som delfinansierat Auschwitz och vars far John D under andra världskriget låtit familjens företag Standard Oil ingå i en kartell med IG Forben – prins Bernhards arbetsgivare, tillika patentinnehavaren av Zyklon B.

Familjen Rockefeller, med den nu 99-årige David alltjämt i spetsen, har efter kriget huvudsakligen – utanför affärsidkandet – ägnat sig åt enorma investeringar i genetikforskning. Rockefeller Universitys primära områden är den mänskliga genetiken och beteendeforskning. Hur familjens stora politiska makt och ekonomiska inflytande påverkat samhällsutvecklingen under 1900- och 2000-talet är svårt att säga. Klart är i alla fall att för varje krig har den amerikanska regeringen lånat pengar från storbankerna för finansiering – och för varje upprustning av ett krigshärjat samhälle har samma banker lånat ut pengar till återuppbyggnaden.

Aldous Huxley

Aldous Huxley

I böcker skrivna under eugenikens offentliga era – från 1800-talets slut till 1945 – beskrivs olika tillvägagångssätt och metoder för att direkt eller indirekt särskilja och dela upp samhället efter genetikens premisser. I det kanske mest kända verket, Aldous Huxleys Du sköna nya värld (1932, porträtteras ett samhälle där varje människa vet vilken genetiska grupp de tillhör, finner sig i det och aldrig skulle drömma om att vara någonting annat – och där det finns en underliggande avsky gentemot de som är lägre stående än en själv, och en dyrkan för de högsta. I förordet – författat efter andra världskriget – skriver Huxley om den sannolika utvecklingen:

”Kärleken till träldomen kan inte grundmuras annat än som resultat av en djup, personlig revolution i mänskliga själar och kroppar. För att åstadkomma denna revolution behöver vi bland annat följande upptäcker och uppfinningar. För det första en i hög grad förbättrad suggestionsteknik – genom fostran av barnen och senare med hjälp av gifter, till exempel scopolamin. För det andra en helt utvecklad vetenskap om mänskliga skiljaktigheter, som gör det möjligt för regeringarnas arbetsledare att placera varje given individ på den plats i den sociala och ekonomiska hierarkin där han eller hon hör hemma. (Orätt man på orätt plats har en benägenhet att hysa farliga tankar om det sociala systemet och att smitta andra med sitt missnöje). För det tredje (eftersom att verkligheten, hur utopisk den än är, är något som folk behöver ta ledigt från titt och tätt) ett substitut för alkohol och andra narkotika, någonting på en gång mindre skadligt och mer glädjeskapande än gin eller heroin. Och för det fjärde (men detta är ett projekt på lång sikt, som det skulle ta generationer av totalitär kontroll för att föra till ett lyckligt slut) ett absolut säkert rasbiologiskt system, avsett att standardisera de mänskliga varelserna och sålunda underlätta de styrandes uppgift.”

f.d. Statens institut för rasbiologi i Uppsala

f.d. Statens institut för rasbiologi i Uppsala

Man behöver inte ens blicka mot andra sidan Atlanten för att problematiken med en elit intresserad av genetik och effektivisering och ointresserad av folkets frihet och glädje ska vara tydligt. I en artikel om mötet i Uppsalas bollhus 1939, där det skulle röstas om man skulle ta emot tio judiska läkare eller inte – skriver Ola Forsmo från Dagens Nyheter bland annat om en av de som röstade nej, journalisten och näringslivskonsulten Arvid Fredborg och om dennes fördolda nazistiska strävanden och opinionsbildningsförsök efter krigets slut.

Marxistiskt tänkande människor hyser en aversion gentemot rastänket. Rasbiologin betraktas som pseudovetenskaplig och illegitim, vilket också är den ”officiella” ståndpunkten, vilket i sin tur gör att den ändå kan vidgas och expanderas men under annat segel. Lika mycket som forskare menar att mätningar av skallben är en ovetenskaplig metod, lika mycket vet de att härkomst går att spåra genetiskt – en svart människa är inte svart av tradition, utan av biologi. Tidigare i år löjliggjorde sig vänsterrörelsen över en vit makt-kämpe som i amerikansk tv låtit göra ett DNA-test, som visade att han var fjorton procent svart. Ur det lilla perspektivet humoristiskt, ur det stora någonting att sätta andan i halsen över.

Gyllene gryning

Gyllene gryning

Att in i minsta detalj kunna urtyda människors genetik är, med elitens nuvarande och historiska vilja att förvandla arbetarklassen till ett homogent, anspråks- och konfliktlöst kugghjul, naturligtvis en oerhörd risk för den mångfacetterade mänsklighet vi känner till i dag. När den globala totalitära makten sorterar sitt folk är det en aspekt som inte kommer att lämnas vind för våg. Sedan en lång tid tillbaka kan vi se hur samhällets svagaste – de längst från idealen – bryts ner och barnlöst avlider i våra folksjukdomar. Men även mer tydliga och direkta metoder så som att i Grekland låsa in fattiga, flyktingar och homosexuella i arbetsläger för att betala landets IMF-skulder förekommer. Allt i EU:s goda minne. Kanske var det meningen från början.

Men hur kan detta gynna nationalister? Hur kan en sådan samhällsutveckling te sig lockande? De har en annan sida av samma mynt. Deras hat gentemot den makt vi också hatar handlar om samma rädsla inför mänsklighetens framtid; de räds att ”importen”, invandringen, är ett sätt av makten att skapa en grå, rotlös blandras – alltså en genetisk hegemoni, men efter andra medel än de vi räds. De ser kollektivismen i vänsterrörelsen och traditionella vänsterideologier som ett bevis på just denna strävan. De spår av intellektualism som skönjas för att dessa fotsoldater ska rättfärdiga sina egna handlingar och sin egen strävan handlar ofta om att man vill undvika genetisk intervention.

Globaliseringen har stakat ut vägen på vilken vi tycks komma behöva gå varesig vi vill det eller inte. Den traditionella vänster-högerskalan handlar inte längre om politik, ideologi och människosyn utan om synvinkel och tolkningsföreträde – ett självförsvar mot ett annat. Skillnaderna sitter istället i metoderna; när SÄPO tidigare i år gjorde en riskanalys av olika extremistiska grupper i Sverige – man nämnde tre; den autonoma, vit makt och islamister – nämndes att nazister inte sällan har bakgrund inom militären, att man är grövre beväpnade än den autonoma rörelsen och att man i högre utsträckning brukar våld med potentiellt dödlig utgång.

Svoboda

Svoboda

Vågen av fascistoida tankebanor i Europa är varken en slump eller övergående utan en normal reaktion för de grupper som drabbats eller påverkats av elitens socialdarwinism. Nazistiska fotsoldater och medlöpare är generellt lågutbildade och har på nära håll fått se hur stater världen över bjuder ut deras jobb till flyktingar vars desperation är större än lusten till kamp för arbetsvillkor. Resultatet blir hatet mot globaliseringen, fast riktat mot problemets konsekvens snarare än dess källa och med ett individualistiskt synsätt; ”där försvann mitt jobb till någon tandlös jävla rumän, fan ska dem hit för?”. Vänsterrörelsen i sin tur har starka rötter inom olika former av vård och kultur och ser därifrån snarare den systematiska nedmonteringen. Den emotionella och krisartade situation som når individen i det första fallet, och kollektivet i systemet i det andra; reaktionerna och eftertänksamheten svarar därefter. Och från ovan, med lystna blickar, sitter den ogreppbara makten – retoriskt antirasistiskt, praktiskt rasistiskt – och ser hur de två grupperna, som båda har rätten till sitt missnöje, slåss på gatan.

Det lyckade experimentet i Grekland där den ekonomiska krisen och de paramilitära fascisternas kontroll över motståndskrafterna genererat mycket lite internationell respons vittnar om ett Europa enat under den vetenskapliga rasismens flagg, med samma gamla underliggande argument som vanligt; det är för säkerheten, friheten och freden – och med samma gamla lättlurade och luttrade befolkning som åhörare och exekutörer.

Det är dags att börja ifrågasätta om globaliseringen och den europeiska unionen någonsin haft i syfte att vara ett humanitärt säkerhetsnät, eller om syftet hela tiden varit att få oss att acceptera elitens för dem gynnsamma tolkningar av eugenikens sanningar. Normaliseringen av fascism i media och samhällsstrukturer är en illavarslande trend som riskerar att permanenteras om den når ända fram. Klockan är fem i tolv.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Information

Detta inlägg publicerades på mars 17, 2014 by i Politik.
%d bloggare gillar detta: